Första AWn på LÄÄÄNGE
Helvete.
Något jag har lärt mig som föräldraledig är att MAN MÅSTE PLANERA ALLT IN I MINSTA DETALJ. Först då kan man garva läppen av sig inför småkaostillfällen som poppar upp lite här och var. Ojåhoppsn liksom. Nu är det såhär att man liksom är mänsklig och ibland GLÖMMER man att PLANERA SÅ FÖRBANNAT. Detta hände igår innan jag skulle på min allra första AW på ett och ett halvt år.
Kl 15.20
Jag sitter i bilen med en hund, en bebis och en maffiosostolthet att jag har lyckats planera så matflaska är med, blöjan bytt, hunden rastad, jag har ätit. ALLT är guld.
Kl 15.55
Framme på Landvetter för att plocka upp sambo-H för att där byta chaufför och bli avsläppt på Sahlgrenska och hälsa på kollegan innan jag sedan ska vidare till polarhänget. H ringer och jag är parkerad och PLANERAD.
Kl 15.56
Från tystnad till gallskrik i baksätet. Ah, hon är hungrig, fram med medtagna flaskan som dessutom är PLANERAT LAGOM VARM.
Kl 15.57
Fortfarande gallskrik trots mat. Visst luktar det här?
Kl 16.00
Fan. FAN. Nerbajsad bebis med för stor blöja. Bajset har "tittat ut" ur blöjan och är mitt uppe i handhälsande på ryggen.
Kl 16.02
Skötväskan. SKÖTVÄSKAN ÄR DET ENDA JAG INTE PLANERAT IN I MINSTA DETALJ.
Ut ur bilen, rota igenom väskan och hittar en blöja (ja!), för liten förvisso men ändå. När sambon ÄNTLIGEN kommer till bilen skriker bajspersonen i högan sky och hunden har även tunat in i höga yl från bak i bilen. Ut med bebis, lugna hund, i med parkeringspengar, in på Landvettertoan, nystädad såklart... Gallskrik fortsätter och kön växer utanför när två svettiga föräldrar lämnar bajsstinkande toa med missnöjd men torr bebis.
Kl 16.55
Tillbaka i bilen och mitt upp i matning. Bebis nöjd efter halva ransonen. Vi chansar och kör. Jag inser att besöket hos kollegan får ske en annan dag och kontaktar ledsamt med besked.
Kl 17.25
Polaren ringer och undrar om hon hinner in i en affär innan hon beger sig till bestämt ställe. Då jag sitter i baksätet och matar en andra gång på en random parkeringsplats utanför stan nickar jag lätt.
Kl 17.30
Bebis kräks. På mig.
Kl 17.45
På plats hos polare för AW.
Kl 17.47
Bestämt ställe abonnerat.
Kl 18.00
Nytt ställe intaget och bubbel beställt. Iklädd kräkig kavaj och mössfrisyr skålar vi för PLANERING IN I MINSTA DETALJ.
Något jag har lärt mig som föräldraledig är att MAN MÅSTE PLANERA ALLT IN I MINSTA DETALJ. Först då kan man garva läppen av sig inför småkaostillfällen som poppar upp lite här och var. Ojåhoppsn liksom. Nu är det såhär att man liksom är mänsklig och ibland GLÖMMER man att PLANERA SÅ FÖRBANNAT. Detta hände igår innan jag skulle på min allra första AW på ett och ett halvt år.
Kl 15.20
Jag sitter i bilen med en hund, en bebis och en maffiosostolthet att jag har lyckats planera så matflaska är med, blöjan bytt, hunden rastad, jag har ätit. ALLT är guld.
Kl 15.55
Framme på Landvetter för att plocka upp sambo-H för att där byta chaufför och bli avsläppt på Sahlgrenska och hälsa på kollegan innan jag sedan ska vidare till polarhänget. H ringer och jag är parkerad och PLANERAD.
Kl 15.56
Från tystnad till gallskrik i baksätet. Ah, hon är hungrig, fram med medtagna flaskan som dessutom är PLANERAT LAGOM VARM.
Kl 15.57
Fortfarande gallskrik trots mat. Visst luktar det här?
Kl 16.00
Fan. FAN. Nerbajsad bebis med för stor blöja. Bajset har "tittat ut" ur blöjan och är mitt uppe i handhälsande på ryggen.
Kl 16.02
Skötväskan. SKÖTVÄSKAN ÄR DET ENDA JAG INTE PLANERAT IN I MINSTA DETALJ.
Ut ur bilen, rota igenom väskan och hittar en blöja (ja!), för liten förvisso men ändå. När sambon ÄNTLIGEN kommer till bilen skriker bajspersonen i högan sky och hunden har även tunat in i höga yl från bak i bilen. Ut med bebis, lugna hund, i med parkeringspengar, in på Landvettertoan, nystädad såklart... Gallskrik fortsätter och kön växer utanför när två svettiga föräldrar lämnar bajsstinkande toa med missnöjd men torr bebis.
Kl 16.55
Tillbaka i bilen och mitt upp i matning. Bebis nöjd efter halva ransonen. Vi chansar och kör. Jag inser att besöket hos kollegan får ske en annan dag och kontaktar ledsamt med besked.
Kl 17.25
Polaren ringer och undrar om hon hinner in i en affär innan hon beger sig till bestämt ställe. Då jag sitter i baksätet och matar en andra gång på en random parkeringsplats utanför stan nickar jag lätt.
Kl 17.30
Bebis kräks. På mig.
Kl 17.45
På plats hos polare för AW.
Kl 17.47
Bestämt ställe abonnerat.
Kl 18.00
Nytt ställe intaget och bubbel beställt. Iklädd kräkig kavaj och mössfrisyr skålar vi för PLANERING IN I MINSTA DETALJ.
